jenniethereese

Dagens humör har gått ifrån att vara tröttast i världen till att skratta halvt ihjäl mig för att sedan vara helt och hållet panikslagen och redo att åka hem för att sedan bli stenseriös och för att runda upp dagen skratta halvt ihjäl mig igen. 

 

Låter detta normalt? Nej knappast. Men för mig, yes! Mer eller mindre varje dag, året om ser ut såhär. Som tur är har jag träffat en person här som verkar vara precis likdan! Och inte nog med det, hon är minst lika klumpig som jag - haha älskar det. Vi har spenderat dagen med att mest gå runt campus, få lite information hit och dit, fixat en massa saker och bara chillat. Pratat om allt mellan himmel och jord och även klurat ut hur vi ska göra för att inte stressa så mycket, eller bli så panikslagna som jag blir typ en gång om dagen (MINST - och nej, jag överdriver inte) haha.. Avslutade dagen med att käka en supergod sallad på en helt OK restaurang med en massa skratt. Perfekt avslut! Nu är klockan inte ens sju och jag börjar inte förns halv två imorgon, sååå what should I do? Tror jag ska ta mig tid till att titta på en film istället för att gå igenom alla papper om och om igen, som jag egentligen gärna vill men vet att jag bara rör ihop allt och blir ännu mer förvirrad då. 

 

Hann även med att skypa lite fort med Mamma och Pappa förut, så skönt att få se dom och prata med dom! Jag är lite lik min farfar nu som tycker att det är så fruktansvärt fränt att man kan ringa varandra från så långt avstånd - nu tyckte ju han att det var imponerande att Petra kunde ringa ÄNDA från Göteborg så det är ju inte riktigt samma sak, men ändå. Att det dessutom var så bra täckning gjorde det ännu bättre! Skype i mitt hjärta.