8 JANUARI 2015

Jul- och nyårshelgen är över och det är numera 2015. Vad hände där? Såhär i efterhand känns det alltid som att året gått så fruktansvärt fort, men jag vet hur segt det har kännts under tiden. Har varit ett konstigt år, svängigt och bara upp & ner. Det var i allafall år 2014 som jag blev moster till världens finaste kille och det betyder allt. Vad jag har myst med honom i helgen, vilken gose! Delar ut pussar och smällar hej villt. Kändes i hjärtat när jag sa hejdå till honom, och hans fina föräldrar, i söndags för att inte återse dom på iallafall fyra månader. 
 
I måndags åkte jag & Jessica tillbaks till Örebro. Det var trettondagsafton vilket innebar utgång för att se Dr. Bombay haha! På tisdagen sen hann jag med att hälsa på mina roomies i huset, käka grekiskt och kolla på bio med syrran. Igår var det också en heldag; seminarium i skolan, kramats hejdåsålänge med mina fina vänner, fiskpinnelunch med Tove, en sväng på stan och sedan storhandling & chailatte med Jessica innan även vi skulle kramas hejdå och jag skulle styra bilen tillbaks mot Strålsnäs. Nu när vi träffats mer eller mindre varje dag kommer det kännas väldigt konstigt att vara så långt ifrån henne. 
 
När jag kom hem åkte jag in till Boxholm för att fika & mysa med Ida och Elise, för att sedan även kramas lite med dom. Och idag har jag kramats ännnu mer än så, var hos Mormor och GammelMormor i förmiddags och fikade, så blev lite kramar då också. Och nu kramas jag med Puma, eller han ligger och sover i soffan bredvid mig iallafall. Har packat någorlunda färdigt idag med, ganska exakt 20 kg i båda resväskorna med så jag är nöjd. Tror dock att jag har med mig mer jackor, skor och väskor än vad jag egentligen behöver men kan ju vara skönt med lite variation, haha. 
 
Imorgon går bilen härifrån klockan nio. Så det lär bli en lång dag! Sa nyss att det var 100 dagar kvar, och nu sitter jag här med endast 1 dag kvar. HERREGUD VAD ROLIGT. Hostar dock som en tok, så är rädd att Arlanda-personalen kommer tro att jag har ebola haha.. Ska bli intressant o se om jag lyckas ta mig till New York och om jag isåfall lyckas hitta till hotellet med all min packning. Är inte alls speciellt nervös än, kanske kommer imorgon. Men är förvånadsvärt lugn faktiskt. Vi får väl se imorgon! 
 
Världens mest stolta moster till den här goding som börjat ta sina första steg helt själv nu. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0